Idag har jag haft besök av min gamla bundis vän.Vi fikade lite och snackade runt om gamla minnen och problem som uppstått/uppstår. När vi snackar är det som förr, inga skrupler, ingen tillgjordhet, vi är oss själva som vanligt. Fast visst finns det en skillnad i att vi mognat och att man kanske har andra värderingar om saker än vid 20 :-) Jaja, hon är iallafall lika rolig som alltid, skämtar som förr och får mig att skratta lika gott som förr.
Livet består i problem och vi snackade lite om släktrelationer och om hur man bör bete sig. Hur en släkt bör agera och leva. Vikten av att känna att man har en släkt och ett stöd bakom sig.
Jag tycker det känns oerhört viktigt att man träffs i släkten, med jämna mellanrum. Att man kanske träffs och äter en bit mat, snackar lite minnen, och bara är....
Men jag är ju lite "för familjär..."
:-)
/Sivan
1 kommentar:
provar skicka en comment
Skicka en kommentar